Blog de Walid Sahli _ مدونة وليد ساحلي

فلتنطفئي يا شعلة وجيزة ! ما الحياة إلا ظل يمشي ... حكاية يحكيها معتوه ملؤها الصخب والعنف ، ولا تعني أي شيء ..

03 mars 2009

Article sur Ahmed Oumeri en kabyle .

Voici un article sur le révolutionnaire Ahmed Oumeri en kabyle :

Hmed Umerri, «Azamul n tirrugza»

Tadiwwennit sghur: Dalila OMARUC, tira d useggem n wedvris sghur:

massa Benoacur Karima d mass Benoacur Zapir (bgayet)

Yat n tallit tesoa imdanen is id d yettufraren di tmetti, ama  d argaz; ama d  tamettudvt. Yal yiwen  d acu n temsalt negh n cghel ityettadjan ad yecfu fellas umezruy. Ass a ad d nemmekti yiwen n wergaz  id yezdin  lpiba, leqder, lherma d tirrugza, gher yisem is. Wagi d gmat negh,  Hmed Umerri. 

I-Tameddurt n Hmed Umerri : 

Awal ara ad nawi fellas d ayen id nelqed sghur twacult is akk d wid  it iqerben deg taddartis: ghef wakken id agh d nnan, ilul ass n 11 di Furar 1911 di taddart n At jima, taghiwant n At Buwaddu. Isem is n tidett: Beloidi Hmed. Wannag Umerri, d isem amectuh n babas (akken nniden: le prènom de son pére). 

Yemma s d Mesouda n twacult n At Hemmu, yengha tt loesker n Fransa ghef  sebba  n Hmed Umerri. Tamettudvt  temmut  s ufus n wid it yeznuzun gher loesker n Fransa. Mesouda tesoa sin n watmaten is, yiwen degsen yettwangha deg wseggas n 1953, imi mazal  sin n wagguren kan uqbel ad hazen Hmed Umerri. Attvas inudan  fellas akken ad at id  ttvfen, maca imi ur t ufin ara di tegnitt dgha rran ttar di twacult is, imi nghan yemma s d gma s akk d tmettudvt n oemmis. 

Hamum ldjuher negh ldjuher n mhat Hemmu d tamettudvt n Hmed Umerri. Mazal itt tedder ar ass a. Tesssawedv  84 n yiseggasen deg tudert is, tessoedda temzvi s deg lhif d tudjla. Trebba d snat n tehdayin, tid id as d yedja Hmed Umerri. Tamenzut qqaren as: Dapbeyya, tesoa d 10 n warraw is, azal n 65 n iseggasen deg tudert is. Ma tis snat, ssawalen as: Fadma.Tedja d daghen tis tlata, maca temmut akken d  tamectuht. Yegga tt id babas  deg oebbudv n yemma s. 

Lihala n twacult agi ghef wamek i tebda, tcuba attvas  tin n twacult n umeghras nnidven: Parun Muhemmed. Acku i sin yidsen, mmuten s leghder, djan d tamettudvt d snat n tehdayin wer ttmana n tudert negh n temoict. Ur yelli kra itent id isapen sghur udabu, di  tudert nnsent n yal ass. 

Amennugh n Hmed Umerri d Fransa yebda weqbel tagrawla n 1954. Seg wakken yekcem loesker n  Fransa, acku seg wakken oerdven at id ttvfen, ur ad  as zmiren. Ipi Fransa twekkel kra seg  igumiyen n At Buwaddu.Tenna yasen: ma yella win izemren ad agh t id yettvef, d netta ara yughalen d lqayed ghef iwadiyen. Fghen d ula seg yeqriben is, ttnadin fellas akken at id ttv fen, negh ad t nghen iwakken ad ttvfen leqyada deg iwadiyen. 

Hmed Umerri, ghef wakken yettwasen umennugh is  ama di loerc is negh anda nnidven, iodawen is d irumiyen, werdjin yecced gher Leqbayel. Yella d win yettoawanen imeghban. Ass mi id ffghen wid yettnadin ghef  tmettant is, yughal s kra n win id ibeggnen iman is, yezwar deg wqerruyis. 

Ameghras a, d win ur nhemmel lbattvel negh tamheqqranit. Ma ara ad yini awal ur yettughal ara degs. Tugdi werdjin tezdegh ul is d wallagh is. S wafud d ljepd yetcuren ul is, I yettal kra win yellan d ameghbun, yehqer umerkanti ifkan tacdat n lherna d tirrugza i wrumi. Yella d talaba n laman d loezz i wid i t yuhdajen. 

Ticki yeqsed bab n ssoya, yettruhu  ghur-as s webrid n laoqel d leqder, i wakken ad  at id yessuter deg wayen ilaqen. Dgha ma yella bab n wayla yegguma negh ur ibgha ara, imiren i yessexdam Hmed Umerri ddreo. Ghef waya id d wwint  fellas, twadiyin  yiwen ucewwiq. Degs d awal ghef yiwet n tedyant i yexdem di  Lareboa n iheddaden. Tihdayin deg wcewwiq qqarent: 

Kenwi a yiwadiyen 

Hmed Umerri d izem 

Idvper iyi iruh s zzoaf 

Gher lareboa n iheddaden 

Mi is yenna  awi d amelyun 

Ibedd s ibeddi yewpem 

Lukan mantci d ccix is 

Ala ccpada is d yeqqimen 

Fransa tefka leqyada i wid yeddan yides. Seg wid yettnadin ghef Hmed Umerri, ssulin d yiwen n lqayed ghef iwadiyen.Yiwen n wass yejba d fellas Hmed Umerri gher wanda ixeddem, yenna-yas: « Attan yiwet n tadjalt deg yighil imula tesoa xemsa n tehdayin mezziyit, yerna d tagujilt. Ghu -k si loid ar loid, ad as tawid  aqentvar n wewren akk d wufrik, negh ad oapdegh rebbi ar  ad ioeddi rsas iw dgek.». 

Lqayed yerra yas d:  «Ammer d lebghi ur xdimegh  ayen i ghef  ara agh tenghed, ma d iodawen ik, ad ak ten d  mmlegh yiwen, yiwen. Llan wiggad ik d yeznuzun oecrin iseggasen aya.». 

Ipi yemla yas d iodawen is merra  anagar iman is. Oeddan wussan, lqayed nni ur yexdim ara ayen  id as yenna Hmed Umerri, yerna iwalaten netta d gmas ass-mi rran iman nnsen d iseggaden, s leslah deg umadagh, fellas i yettnadin. 

Yiwen n wass, Hmed Umerri yeqqim as d  i lqayed deg webrid n umecras, yerja t din  armi i d yewwedv. Yeffgh d ghures, yenna-yas: 

«Yak tezvrid rsas iw ad ioeddi dgek, imi ur texdimed ara ayen ik d nnigh.» 

Yessuter degs ad ikkes abernus is, syin yengha t menteq. 

Imesduba n Fransa ighad iten lhal ghef wayen yexdem Hmed Umerri. I wakken ad as rren tajmilt i lqayed isen yemmuten, rran d gmas deg wemdiq is. Ass mi slan iwadiyen s yisali n usbeddi n lqayed amaynu, ugin t. Imesduba n Fransa, i wakken  ad peddnen tagnitt, ruhen d gher imezdagh n iwadiyen, ad mmeslayen yidsen, dgha nnan asen: 

«Nekkni amdan agi i yengha Hmed Umerri, attvas i yeoteb yidnegh, am netta, am gmas; Ipi ass a al agmas i yuklalen ad yettvf amkan is. Ma yella win i wumi ur yeodjib ara lhal, ad yeffegh seg wadiyen.» 

Lqayed wis sin yettvef leqyada anagar i  xemsa (5) n wussan, imi yettwangha ula d netta. Maca ur iban ara ma d Hmed Umerri i t yenghan negh d imezdagh n Iwadiyen. 

Yiwen n wass Hmed Umerri, iruh gher umecras, netta d wemdakkel is: Arezqi n At Lhadj Wwden gher tala ugellid, Hmed Umerri yuzen Arezqi n At Lhadj gher umeddakl is nnidven, ma d netta yeqqim din; Yettraju t gher mara ad yughal. Dgha imiren, toedda d yiwet n tmettudvt, tteffr d ikerri, is d iruhen.Teoredv akken ad id tettvef, ur as tezmir ara. Ikerri yeqqim, yjeffel. Tamettudvt, tedoa, tenna yas: 

-«Ruh, ad k d ifk rebbi Hmed Umerri.» 

Netta, imiren yesla yas, Iqerreb d ghures, yenna yas: 

-« A tamettudvt, i Hmed Umerri agi , itett izamaren, negh yekkat iten, negh amek isenixeddem?» 

Tin terrayas-d:

-« Ala a mmi qqaren d  d akken yezwer, ghef waya cukkegh anagar netta ara ay zemren i ykerri  yagi.» 

Hmed Umerri : 

- «Ipi anef as, d nekk ara am t id ittvfen.» 

Ger tedyanin i d as yedran, yiwet n tikkelt, yensa deg wexxam is, maca yettuzenz gher loesker n Fransa. Kkren onan-tt-id deg yidv. Qerben di krad (3) yidsen gher wexxam.Yiwen yuli yas d ghef ssqef, sin ghef yidisan n tewwurt. Imi mantci d win yewwi yidves, yesla i lheffa nnsen, ijbedd deg uzekrun n tewwurt s demmu ghef imenghi, yewwet sin nni yellan ghef yidisan n tewwurt, yengha ten, ma d win yellan deg ssqef, ihuza d Hmed Umerri deg tayett. Hmed Umerri isnesr d iman is syin, iruh gher yiwet n twacult anda yettdawa. D tamettudvt i wumi qqaren Saodiyya n weltoli deg iheddaden, taghiwant n Buwaddu, it yessujin. Tawacult n tmettat-a, d iodawen n Hmed Umerri, seg wid yettvfen leqyada fellas. 

II-Tamettant n Hmed Umerri : 

Deg 1953, ass mi mazal aseggas i wakken ad tebdu tegrawla n 54, Hmed Umerri yeghli d ger ifasen n Leghder, netta akk d wemdakkel is, Arezqi n At Lhadj. Ttwaoerdven gher imensi id heggan yemdukkal-nnsen, d iqriben n tidett n Hmed Umerri, gher yiwen n wemkan  i wumi qqaren «At  Bucnaca». Din i yettwangha s laman, ghef udebsi n seksu, deg waggur n yennayer. Ma d ameddakel is, Arezqi n At Lhadj, ufan t yettwangha di berra, deg yiwet n lexla. 

III-Isefra  γef  Hmed Umerri: 

Patan wayen tenna Depbiyya, yellis tamenzut n Hmed Umerri, s yisefra: 

- I - 

Oupdegh k a yaksum 

Aksum

ghef yemzel ikerri 

Zlan t id ioezzunen 

I Hmed  d Muh d Urezqi 

Ssan asen d tarakna 

Mi id rnan lmandari 

Yemma taozizt iw yemma 

Lhbab iw glan yessi 

- II - 

Ketcini a Hmed Umerri 

Itbir trebba tghurfett 

Tghad iyi tmeghelt inek 

Mi truh tbeddel tayett 

D lehbab ik ik yenghan 

Matci d  tabenoemmett 

- III - 

Ata wul iw la yettnuj 

Si taddart igudj 

Yebgha ad yeffegh d lmenfi 

Nghan iyi lepdur n rkuz 

Yeffegh d dgi lluz 

A taddart ddan tt felli 

A bab n usigna d roud 

Menngh yi si lbarud 

Nngh iyi lmut n rebbi 

Isefra agi ghas wezzil iten maca atas n wayen id  agh d  ssefpamen ghef tmettant n Hmed Umerri d tallit deg yedder. 

Tajmilt i kra n win isefran 

Oef yizmawen d lbizan 

Oas drus ayen id nenna 

Ad nawi awal s lmizan 

D tidett  tban 

Wemdan yesoan tirrugza 

Ma yeggul jmaoliman 

Ad bedden waman 

Anebdu ad t yerr d ccetwa 

Hmed Umerri 

D bab as n imeghban 

S leghder i yettwangha.

Posté par yala à 18:55 - Documents - Commentaires [0] - Rétroliens [0] - Permalien [#]

Commentaires

Poster un commentaire







Rétroliens

URL pour faire un rétrolien vers ce message :
http://www.canalblog.com/cf/fe/tb/?bid=466004&pid=12801491

Liens vers des weblogs qui référencent ce message :